Dessa ungar!

The impact of Lordi

Idag är jag och stänger på fritids bland Moderna Skolan sjuåringar. Två av barnen, snälla-bus-flickan och vill-kalla-Killfröken-pappa-flickan sitter och målar och pratar om syskon. Bus är lillasyster och Pappa-flickan är storasyster. Bus beklagar sig över storasysters barnslighet.
Bus: Jag tycker i alla fall att Storasyster är barnslig.
Pappa-flickan: Mmmmmm. Just det.
Jag: Men om Storasyster är barnslig, är inte du det också, om du är lillasyster
Bus (upprörd): Verkligen inte! Jag är inte barnslig. Jag är cool. Jag är hårdrockare.
Pappa-flickan (numera vapendragaren): Mmm, jag också. Jag är en hårdrocksflicka.
Bus: När jag får mitt egna rum ska jag sätta upp affischer på AC/DC och Lordi överallt. Så det så!
Pappa-flickan: Jag med!
Jag anar en viss måtta mindervärdeskomplex…

1 Comment

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

           

Sagan om Killfröken

Det är regnigt ute och min morgonpendling går åt skogen. Trekvart sen stövlar jag in på avdelningen mitt under frukosten. Jag möts av ett spann knähöga energiknippen som glatt meddelar att jag kommer försent.

Mitt i det psykadeliska kaoset står Lintott (tre år gammal) glatt: "Du är sen killfröken!".

Vips så är ett alterego fött.

Archives